Väska i avlagd ullkappa

Mönster: BurdaStyle Sewing Handbook
Material: Begagnad ullkappa, passpoaler och band i Libertybatist

Det är minst 10 år sedan jag köpte den italienska ullkappan, eller snarare 15. Den var i snävaste laget redan när jag köpte den (outletfenomen!) och så småningom satt den så illa att den åkte in i garderoben i väntan på försäljning. Jag hade dock svårt att sälja den. Jag skulle troligtvis få mindre för den än det kostade att kemtvätta den, och det var en himla fin kappa. Den var behandlad på något superdupertekniskt sätt som gjorde den extra vattentät och slitstarkt, stod det i texten på etiketten.

 

I en av mina alltför många surfstunder på Pinterest fick jag ögonen på en Etsybutik som säljer väskor sydda i begagnade kläder. Hur cool som helst. Det kan ju jag göra med, jag har ju den perfekta kappan!

 

Måste erkänna att det kändes välidigt konstigt att skära sönder en fullt funktionell och välsydd kappa. Jag ville återanvända så mycket som möjligt, så fickorna och ärmslejfarna fick följa med till väskan.

 

Jag valde BurdaStyles väska för att det är en rymlig modell med rätt proportioner. Den fick passpoaler, det var lätt som en plätt att sy dem (tack vare Amy-Butler-väskan som gav rejäl träning). I öppningen ska det gå ett resårband men jag hade bara lite bred lastin hemma, sydde faktiskt i det men det blev förstås inte bra. Jag drog igenom ett band i samma tyg som passpoalen för att snygga till kanalöppningen. Fodret är nåt gammalt skåptyg, typiskt fodertyg (acetat antar jag), och i den här väskan sydde jag inte i några fickor, jag tänkte sy till en väskinsats i stället.

 

Efter att ha använt väskan ett par dagar sydde jag ändå dit en mobilficka - för hand - för det måste man ha, och en KAM-knapp för att inte väskan skulle vara halvöppen jämt. Men någon väskinsats har det inte blivit, i stället använder jag olika necessärer: en för plånbok, rikskuponger och mynt, en för smink, en stor för alla glasögon och en för nycklar och allsköns småpryttlar. Det var tänkt som provisorium men det funkar riktigt bra så det blir nog ingen väskinsats.

 

 

Här står jag i matchande väska, blus, jacka och kasse! Det syns att det dröjt mellan fotografering och bloggande - träden utanför är numera intensivt gröna. Och jackan är i varmaste laget. Men väskan använder jag varje dag.

 

Kattslips

Mönster: The Purl Bee
Tyg: Liberty, mellanlägg, foder i tyg från avlagd skjorta.

Under vintern berättade jag om min längtan efter ett Libertytyg med Hello Kittymönster, och kan man tro, jag fick hjälp av en makalöst snäll och trevlig sybloggare! Det är när sånt händer som man förstår varför man bloggar, det är en hjälpsam community som lärt mig mycket.

Maken har skojat om att han ville ha en Hello Kitty-slips, och jag gav mig den på att sy en. På The Purl Bee finns en sömnadsbeskrivning, mycket bra men inte fullt så enkel som den gör anspråk på att vara. Med undantag för ett par skarvar som är maskinsydda är den helt sydd för hand. Hälften av jobbet är dock att skära och stryka: här gällde det att vara riktigt petig. Libertytyget stärks med klistermellanlägg, sen var det tänkt att man skulle ha ett tjockt oklistrat mellanlägg för att få stadga i slipsen. Något sånt hade jag inte så jag klistrade på mellanlägg på lakansväv. Längst upp och ner ska det vara ett foder, till det tog jag en skjorta ur samlingen. Resultatet blev bra, men några saker skulle jag nog göra annorlunda om jag nu skulle göra en slips till (föga troligt, men ändå). Dels skulle jag göra den lite bredare och lite längre, sen skulle jag kanske låta fodret gå genom hela slipsen i stället. Och det borde kunna gå att sy på maskin på något sätt, antar jag.

E:s reaktion när hon såg slipsen var en aning oväntad. Hon började darra på underläggen och ögonen fuktades. En sån ska ju flickor ha, sa hon förebrående. Hon kan vara lugn. Jag har tyg så att det räcker till en klänning till henne också. Nu väntar hon på den.

Blus

Mönster: Tova top

Material: Liberty Tana Lawn Betsy

Avvikelser från mönstret:

- bytt krage mot kantband
- förlängt ärm
- lagt till smock i rygg

Ett av de tre tyger jag köpte på Liberty i London i höstas är blommigt i grålila, rosa och grönt. För att inte drunkna i småblommigheten bestämde mig för att sy en blus att ha främst till jeans. Det fick bli en Tova. Tovablusen är en relativt lättsydd, användbar, väldesignad och lite småpräktig modell, riktigt fin och enkel. Eftersom det var min fjärde Tova började jag experimentera lite, byta kragen mot kantband, öka vidden, förlänga ärm ... Resultatet blev så här ungefär:

Byta krage mot kantband
Jag har sett ganska många göra det och tycker det blir fint även om just den lilla ståkragen är rätt karaktäristisk för modellen. Originalmodellen är ungefär som en knappslå utan knappar, som tenderar till att hänga lite vilket gör att det blir en v-ringad blus ungefär. När jag tog bort ståkragen på den här blusen låg hela framstycket platt i stället vilket såg lite konstigt ut. Jag sydde fast kragen för hand för att den skulle hålla sig utfälld, det blev helt okej. Men man får tänka på att baksidan blir framsida när man gör så här - jag sprättade en hel del innan jag blev nöjd med sömmen.

Förlänga ärmen
Jag förlängde, ökade vidden och sydde en liten ärmslits med knapp. Det här med knappar är rätt nytt för mig så det var roligt pilljobb, snyggt blev det också, fast jag glömde ta en bild så det får ni inte se. Långa ärmar är dock lite opraktiskt och jag tenderar till att vika upp dem så att de hamnar ungefär där originalmodellens ärmar skulle ha hamnat, ironiskt nog.

Öka vidden
Jag vet inte vad jag föreställde mig, en ledigare modell eller nåt, men när jag ökade vidden med några centimeter blev det bara tältkänsla av det hela. Jag sydde i en smock i ryggen, för hand, men det hjälpte inget vidare, så till slut sydde jag in den till originalvidd. Förresten känns den fortfarande lite stor så jag ska nog testa nån halv storlek mindre nästa gång. Smocken får vara kvar, det skadar inte att det händer lite i ryggen, och jag vill gärna ha något handsytt på mina plagg.

Kontentan? Man behöver inte joxa så mycket med det här mönstret. Det är faktiskt ganska perfekt som det är. Fast i sommar ska jag nog testa en utan ärm i alla fall.

Det var några veckor sedan jag sydde den här blusen, jag hade tänkt ha med den i Raes Spring Top Sewalong, men ack, batteriet till självutlösaren var slut så jag lyckades inte ta någon bild! Jag ville inte utsätta någon familjemedlem för att vara vikarie för självutlösaren, jag blir så jobbig mot dem då de inte gör exakt som jag vill (inte för att jag själv klarar av att göra exakt som jag vill för den delen), så jag fick lägga ner det projektet. Men nu har jag köpt batteriet och plockat fram det vid det här laget riktigt dammiga stativet. Här har ni mig i min nästan nya blus.



Lappat i Liberty

Den grå jackan är en riktig favorit. Jag har redan lagat en och annan söm och nu var den rejält sliten i ärmarna. Den fick en ny kant i Libertytyg som reparation och känns fin igen, fast den fortfarande är sliten.

Tyget köpte jag på Liberty när vi var i London i höstas. En kasse har det blivit också, och lite annat som jag inte lyckats fotografera ännu.

Äntligen något hon gillar!

Min äldsta dotter är kräsen. Jag gick igenom ostrukna kläder igår och hittade en liten blus och en kappa som hon aldrig använt, och som hon nu vuxit ur. Okej, de blir inte direkt använda om de hänger i källaren, men det blir de inte om de hänger i hennes rum heller (som den här). Hon tycker att jag har en hopplöst omodern smak, hon vill helst ha kläder med stjärnbaner och paljetter och absolut inga puffärmar med blommiga kantband.

Paljetter var ordet, sa Bull. I garnaffären fick vi båda syn på paljettgarnet, flämtade till i samma andetag och jag frågade våghalsigt om hon skulle kunna tänka sig att bära en mammastickad halsduk. Våghalsigt, för sticknovis som jag är så hade jag ingen aning om hur lång tid det skulle ta. Barnet nickade förväntansfullt, garnet köptes in och därpå följde några veckors undran: är halsduken klar snart? När blir den klar?

 

Jag befarade ett tag att det skulle bli midsommar innan den blev klar, men nu är den avslutad och det verkar som om den får tjäna sitt syfte under många veckor denna bistra vår. Rätstickad med virkad musselkant. Det blev ett par muddar också, ofotograferade och ärligt talat inte särskilt snygga, men hon sov i dem första natten och skulle nog gärna sova i halsduken också. Lillasyster tittar längtansfullt på paljetthalsduken och önskar sig en likadan. Något sånt ska hon få hade jag tänkt, att bära tillsammans med den snart ärvda kappan. Ska bara sy lite först.

Två kuddar till

Bara två kuddar till, sen får det räcka med kuddar för den här vintern. Köpta loppisbroderier och virkade dukar. Jag älskar Anna Maria Horners blåblommiga voiletyg, det fick en liten handsydd stickning bara för det.

Jag virkar vidare i rosa

Ännu en kudde med påsydd loppad spets och virkad kant. Denna är virkad med hjälp av You Go Girl. Vårt hem börjar invaderas av rosa textilier.